mail 15/8.
"hej carina, har läst din blogg. antar att det handlar om kim.
visste du att han höll på med mia, fredags natten under karnevalen?
verkar inte så?! hur som helst förtjänar han inte dig!"

"jag var inte där själv & exakt vad dom gjorde vet jag inte.
jag vill inte heller säga vem som sagt det, men du vet säkert vilka han var där med. och det hade tydligen varit otrohet för mig. kyssar, strul? jag är osäker.
reagerade dock på att umgick med henne mycket efter han gjorde slut med dig..."

"okey, jag tror dock något annat. folk fick gå emellan & säga till honom att det han gjorde var fel har jag svårt att tro att inget hände.
oavsett så är det tråkigt att det blivit såhär, jag tror att du påverkade honom på ett bra sätt."

där satt den. helt ärligt så tror jag inte på dig. och det är med all rätt.
du har ljugit för mig innan så varför skulle nu vara annorlunda?
det är för mycket som stämmer in, och just nu vill jag bara höra sanningen så jag kan lägga det bakom mig.
för du har förlorat mig nu. så, go ahead. du behöver inte undanhålla något mer för mig.
och du behöver inte höra av dig heller förräns den dagen då du kan erkänna vad som hänt. om du nu kommer ihåg det, det vill säga.
visste att jag hade en konstig känsla under karnevalen. och jag har en klump i magen konstant nu sedan jag fick första mailet. jag känner mig så grymt arg, ledsen, förudmjukad och besviken.
Hur FAN kunde du göra så mot mig. Hur fan kan du bete dig så som du gör.
Bara för att du mår dåligt så ger dig det ingen rätt att bete dig som en jävla idiot för det.
OCh det är inte bara Mia-incidenten jag pratar om.
Förstår inte uhr jag har kunnat tro på något du sagt nu.
Allt känns som en stor fet jävla lögn.
Du har verkligen krossat det sista av mig nu Kim, hoppas du är nöjd och mår bra med dig själv.
Hoppas du får det så bra du kan med henne.

Consider me gone.