Förskolebarn upptäckte soptipp i skogen

Ett helt bohag med sängar, soffor och golvlampor var vad som mötte barnen i Sandtrollets förskola när de kom till skogen häromdagen. "De blev ledsna och arga över att någon kunde dumpa allt detta i vår skog", säger förskoleläraren Therese Axelsson.

HÄLJARP. Barnen på Sandtrollets förskola i Häljarp besöker skogen varje dag. Ofta hittar de skräp, så som plastpåsar, ölburkar och cigarettpaket, som de plockar upp och tar med sig tillbaka för att sopsortera. Skräpplockandet blir ett tillfälle att lära barnen om kretslopp och miljö. Barnen får en känsla för att det är viktigt att vårda naturen.

En dag i förra veckan möttes de av en syn som de aldrig sett förut.

Mitt ute bland granarna där barnen brukar leka fanns ett helt berg med sopor. Eller sopor och sopor – berget bestod av en soffa, några madrasser, bord och hyllor, lampor och tavlor.

Barnen blev bestörta.

– Man ska slänga det här på soptippen, inte i skogen. Djuren kan skada sig på skräp, säger Samuel Björk, ett av förskolebarnen.

Andra barn blev mer förvånade eftersom de inte tyckte att möblerna såg ut som skräp.

– Jag skulle vilja ha den här hemma. Jag skulle inte slänga den i skogen, säger Erik Persson, ett annat av barnen, och pekar på en tavla med färgglada hus.

På förskolan har sophögen gett upphov till diskussioner. För lärarna var det inte lätt att förklara för barnen hur det kom sig att skräpet hade kommit dit.

– Vi pratar mycket om miljön och källsorterar allt avfall. Därför var det svårt för mig att förklara hur någon vuxen människa kan göra så här, säger Therese Axelsson, förskollärare.

Att folk dumpar sitt skräp i skogen i stället för att köras till soptippen är vanligt, enligt Magnus Landtblom, parkchef på Landskrona stad. Sker dumpningen på kommunalt ägd mark är det kommunen som får åta sig att städa upp. Annars är det markägarens ansvar. Förra året ägnade kommunpersonalen fyra gånger mer tid på sådan uppstädning än 2009. Och Saxtorpsskogen en av de platser i kommunen där problemet är störst.

– Kostnaderna varierar från år till år, men man kan nog säga att vi lägger ungefär 100 000 kronor per år på den här typen av vandalisering. Pengar som kunde användas till annat, att plantera vackra blommor till exempel, säger Magnus Landtblom.

Han påpekar att det är gratis att lämna skräp på återvinningsstationen för den som är skriven i Landskrona kommun, vilket gör det hela än mer oförklarligt.

Förutom att skräpet kostar pengar kan det innebära en säkerhetsrisk.

– Det händer att vår personal hittar sprutor och kanyler i de där högarna. Så man måste vara försiktig, säger Magnus Landtblom.

Att skräpa ner är ett brott som kan ge böter eller fängelse. Men det är ovanligt att kommunen lyckas klargöra vem det är som ligger bakom. Miljöförvaltningen genomsöker rutinmässigt sophögar på jakt efter räkningar eller andra papper som kan knyta soporna till en viss person. För en tid sedan gav detta napp; i somras dömdes en 23-årig Landskronabo till 8 000 kronor i böter eftersom det gick att bevisa att det var han som hade lämnat åtta sopsäckar med avfall vid Ålstorpsvägen i Saxtorp.